Det är tomt

Vissa saker ska bara vara som de alltid har varit. Min farfar ska sitta där i sin stol och luta sig intresserat framåt och fråga: "Hur har du det min tös?" Och när jag säger något dumt så ska han skratta med det där bullrande skrattet som knappt går att få stopp på. Trots att jag inbillar mig att han sitter där hemma, så gör han inte det.

Förra sommaren skulle jag göra ett bildspel på honom. Tanken var att han skulle berätta om när han och farmor träffades. Det blev inget bildspel. Det blev dock bilder och ett inspelat samtal med honom. När jag häromdagen lyssnade på det igen fastnade jag vid det sista han sa: "Jag hoppas att jag får träffa Maja igen i något annat slags liv, men det är nog så att när man dör så är man borta för alltid".

06.53. Tidig morgon

Att vara i Sundsvall på sommaren är nytt för mig. Lite konstigt men oftast helt ok. Vissa dagar saknar jag dock västkusten. Otroligt mycket. Jag hann med att passa mina brorsbarn sist jag var där i allefall. Jag frågade Emmylou när hon skulle komma och hälsa på mig i Sundsvall. Hon svarade: "när jag är 17" Ehh ok. Då är jag 42. Det får mig lite att tänka på framtiden. Undra vad man gör då?

Tid- kom tillbaka

Efter många hårda veckor, dock hemskt roliga, for vi till Stockholm och visade upp våra alster på galleri kontrast. Det är med vemod jag tittar tillbaka på den tiden. Alltså. Jag saknar den och jag saknar klassen. Något sjukt.

Ny kurs-nya möjligheter? Eller ngt..

Nu har vi börjat ny kurs. Den sista faktiskt. Konstigt. Vart tog tiden vägen? Ska snart börja med projektet. Men innan dess så ska vi göra ett mini-projekt. Började med det idag. Vår lärare heter John Kimmich. Här har ni honom.

sol i sinnet

Lite sol å värme hade suttit fint nu. För två år sedan var jag å Lena i Grekland.Det var en trevlig resa.

Tisdag.

Ännu en dag då jag får väldigt mycket gjort. (not) Glor ut på gatan. Eller glor ut på den gigantiska snöhögen som skymmer utsikten från mitt fönster närmare bestämt. Jag noterar att det är sol idag i alle fall. Gött. En bild på Lena.

Hästaj

Hästaj finns i olika jasej...ajdenej, ajabej... ja det är sant! Så lät min presentation av hästar när jag gick i fyran tror jag det var. Jag kunde inte säga r och dessutom läspade jag...men jag var ganska söt. Vill minnas att jag just denna dag hade en spetskrage och våfflat hår. Fint. Nu såhär några år senare så kan jag säga r och har vanligtvis inte våfflat hår. Jag lärde mej faktiskt aldrig sådär hemskt mycket om hästar. Därför tänker jag att det nu kan vara dags att bekanta mej lite med dem. Lisa å Sandra åker till stallet varje fredag å jag å Lena fick följa med en dag.